Karin Axelsson
Hälsa & Fitness
Annons
Annons
HealthstoriesWorkoutstories

Den sanna träningsglädjen

Definitivt träningsglad efter löpningen!

Det är många av oss träningsbloggare som pratar och skriver om det här med träningsglädje. Om hur mycket vi älskar att träna och hur mycket glädje träningen ger oss. Träningsglädje för mig handlar inte om att jag skrattar mig igenom varje träningspass eller har den där mysiga glada känslan i kroppen hela tiden. Jag tänkte att jag här ska förtydliga vad träningsglädje innebär för mig.

Under min transportlöpning nu på morgonen kände jag inte alls den där glada känslan inför träningen. Det var tvärtom ganska jobbigt att springa och jag fick koncentrera mig för att hålla igång benen. Ibland är det så. Vissa träningspass kan vara väldigt motbjudande och tunga, men det är ofta de träningspassen som ger bäst effekt. Och den där träningsglädjen kommer alltid till mig förr eller senare under eller direkt efter passet. Idag kom den mot slutet av löpningen när jag var nära mitt mål och hade lyckats mala på den väg som var planerad. Och den kom definitivt efter passet!

Ibland får jag för mig att vissa tror att jag och andra träningstokiga skattar oss igenom varje träningspass. Att det är det vi kallar träningsglädje. Men så är det alltså inte. I alla fall inte för mig. Men att ge kroppen kärlek i form av träning, att känna att man blir starkare, snabbare och uthålligare av att träna och att ha en fungerande och frisk kropp, som håller sig frisk på grund av träningen (och kosten); det är träningsglädje för mig.

Varför skriver jag om detta nu? Mycket för att jag läste denna artikel igår, där skribenten tycker att vi ska sluta posera med våra träningspass, och som en reaktion på den vill jag förtydliga varför jag älskar att träna och varför jag skriver om min träning i de sociala medierna. Jag vill ju inspirera, peppa och visa på att det går att hinna med träning oavsett livssituation. Det handlar inte om att skryta eller ge andra dåligt samvete. För det är så jag tolkar budskapet i artikeln. Jag tycker att hon som har skrivit artikeln låter väldigt avundsjuk mellan raderna och nog gärna själv skulle vilja få till den där träningen.

Så för att peppa/inspirera/skryta/eller-kalla-det-vad-ni-vill kommer här en rapport av min transportlöpning i morse:

Dagens transportlöpning – etapp 1:
Tid: 41:14 minuter
Sträcka: 7,15 km
Snittfart: 5:46 minuter/km

Dagens transportlöpning – etapp 2:
Tid: 14,28 minuter
Sträcka: 2,64 km
Snittfart: 5,29 minuter/km

PS. Läs gärna artikeln själva och kommentera vad ni tycker! Håller ni med henne? DS.

16 kommentarer

  1. Hej!

    Har nu läst debattartikeln och fattar helt ärligt inte vad hon vill komma. Är hon arg på att folk uppdaterar FB varenda gång de tränar? All folk tränar för mycket? Eller vad? När en person har sådana uttalande får jag en känsla av att den har aldrig tränat och känt kicken och känslan efter en träning. Och precis som du skriver känslan när man känner att min blir starkare/snabbare.
    Jag håller nog med dig att skribenten låter väldigt avundsjuk.
    /Maria

  2. Själv blir jag glad över att det finns nån som vill svettas tillsammans med mig men kan även tycka att det är underbart att träna själv och veta att bastun väntar efter ett tufft pass där jag kan återhämta mig så jag kan åka hem till familjen och mysa/Annette

  3. Jag kan bli lite trött på att någon som uppenbarligen inte brinner för träning (som vi 🙂 vill lyfta fram hälsotrenden som något negativt. Visst – man måste inte vara trådmal och springa Maran för att vara hälsosam.

    Hur som helst tycker jag att alla är vuxna nog att välja själva vad vi vill läsa. Undvik träningsbloggar om det irriterar & både på Facebook & Instagram väljar man själv vilka man vill följa/vara vän med. Och av egen erfarenhet hör jag fler som blir inspirerade än irriterade av mina egna träningsprestationer & gymbilder. Så det så! 🙂

    Kram & tack för ett bra inlägg Karin!

    1. Det är nog helt enkelt svårt att tillfredsställa alla där, men som du skriver är vi ju alla vuxna och alla här rätt till sin egen åsikt. Tycker det är intressant att höra dock hur olika ett budskap kan uppfattas av olika personer.

      Kram på dej

  4. Vill absolut läsa om andras träningsglädje, det peppar och får åtminstone mig att resa mig upp ur soffan. Sen om det retar någon så är det nog bara avundsjuka som ligger bakom. Får man dåligt samvete för något så är det kanske sig själv man borde jobba med 🙂

  5. Skrev en kommentar men den verkar inte ha kommit upp.

    Håller inte alls med dig, eller kommentarerna heller. Hälsotrenden är någonting positivt, ja! Men det som händer nu är inte en hälsotrend, det är hälsoHETS. Jag håller inte fullständigt med artikeln, och jag tycker att man kan få skriva och prata om sin träning. Problemet är att det nästan är det enda som det pratas om, och ofta på en ohälsosam nivå. Just din blogg är en av de träningsbloggar jag tycker mycket om för du fokuserar mycket på hur det känns i kroppen, osv, snarare än utseende.

    Problemet är att det inte är många som fokuserar på hur det känns. Det handlar om vikt, bmi, form, fitness, osv. Och det är inte hälsosamt. Jag är trött på “fitspo”-bilder som bara visar en och samma kroppstyp, ett ideal som inte alls många kan nå. Jag är trött på all hälsohets. Det är vad det är. Hets, inte trend.

    Det är lätt att säga att man väljer vad man läser, och det är sant, men faktum är att denna hets trycks upp i ansiktet på en vart man än går. Överallt på internet. Tidningar. Diskussioner i vardagen – överallt, och väldigt ofta ligger det på en osund nivå där man jämför sig med andra, och strävar efter ett och samma utseende, snarare än en god kondition och en stark kropp.

    Sedan måste jag säga att jag blev irriterad på dig när du skrev att skribenten förmodligen var avundsjuk. Det var otroligt onödigt och irrelevant. Det måhända att hon är avundsjuk – men det är som att du skuldbelägger personer som inte tränar. Det är okej att inspirera andra till att träna, men det blir bara fel när du låter anklagande mot henne.

    Som sagt – prata gärna om träning och hälsa, men gör det på en bra nivå, och så måste vi faktiskt inse att vi påverkar andra. Ibland positivt, ibland negativt, och just denna hälsoHETS är väldigt jobbig psykiskt för många. Träning förvandlas till ett tvång, inte någonting roligt och skönt.

    Vill också tillägga, Karin, att jag inte menar någonting illa. För det första har jag kanske en annan syn på saken med tanke på att jag är ung och ser detta från ett annat perspektiv. För det andra, det är okej att tycka olika. Jag tycker förövrigt din blogg är väldigt bra ofta, som sagt, eftersom du väldigt ofta pratar om hur det känns i kroppen, snarare än vikt, mått osv. Men tyvärr är det inte så det ser ut på många träningsbloggar.

    1. Intressant att läsa din kommentar och jag tar din åsikt på allvar; att du uppfattar det som pågår nu som en hälsohets. Jag ser det verkligen inte så, men det kanske har att göra med att jag är inne i det själv. Jag blir glad av att höra att du ser min blogg som en träningsblogg med ett fokus på hälsa och att må bra, snarare än att se ut på ett visst sätt. För det är vad jag vill förmedla!

      Att jag skrev att jag tycker att skribenten låter avundsjuk gjorde jag för att jag helt enkelt tror det. Och det står jag för. Jag kan ha fel och det är inte upp till mig att bedöma, men jag tycker att det är synd att hon inte verkar se det positiva i att träna. Visst, överdriven träning är absolut inte hälsosamt. Men att transportspringa mellan jobbet och förskolan för att få in någon typ av motion ser jag som ett sätt att få in träning på ett smart sätt i vardagen.

      Vi må tycka olika till viss del, men jag uppskattar ditt inlägg och ska ta mig en funderare på om jag är med och bidrar till denna träningshets. För att hetsa vill jag inte.

  6. Väldigt bra skrivet! Jag håller med dig fullständigt. Jag läste artikeln och tycker att skribenten överdriver de hon kallar “hälsohetsen”. Jag tycker inte heller att personerna på tränings/hälsobloggarna (som jag följer i alla fall) poserar eller försöker förmedla en overklig bild av träningen.

    Träningsglädje för mig är inte heller att ett träningspass känns lätt som en plätt, tvärtom, det SKA vara lite jobbigt! Oftast känner jag den där träningsglädjen i början av passet, men sen någonstans i mitten av passet försvinner den. MEN sen kommer den tillbaka när passet närmar sig sitt slut och den håller sig kvar resten av dagen! Den extra energin som träningen get mig, DET är träningsglädje för mig!

  7. Dom människor som reagerar negativt på att andra tränar och delar med sig av den glädje som det ger måste ha riktigt dålig självkänsla och veta att dom borde kunna göra mer. Kan inte se någon annan anledning till deras idiotier.

    För mig är det underbart att läsa om andra människors träning och hur bra dom mår av den. Utan alla dessa träningsbloggar osv så skulle det vara mycket jobbigare känns det som att finna extra motivation, få tips etc. Så jag hoppas innerligt att den galna debattartikeln får träningssverige att dela med sig ännu mer.

Lämna en kommentar

Annons
Annons