Jag är verkligen inget proffs på att åka skidor, men jag tycker att det är oerhört kul. Det fanns en tid när jag var i tonåren och gjorde det ganska ofta. Då var jag också ganska bra på både skidor och snowboard. Men så hade jag ett uppehåll från skidåkningen i en sisådär tio år och tappade en del under de åren.
När jag och mannen tog upp skidåkningen igen för några år sedan hade jag till en början höga prestationskrav på mig själv. Det var så pass att jag till och med drog mig för att komma igång med skidåkningen igen. Men med ett boende i Åre och med tanke på hur härligt det är att susa ner för pistade backar så släppte jag den tanken ganska snabbt. För vad spelar det för roll hur jag ser ut när jag åker! Om någon tycker att jag ser rolig ut så får de gärna göra det. Huvudsaken är att jag har kul när jag åker och det har jag verkligen nu. För mig handlade det om att sänka prestationskraven och fokusera på glädjen istället.
Åkningen igår skedde i blötsnö och bitvis dålig sikt. Jag fick parera några gånger för att hålla mig uppe och jag såg verkligen inte ut som ett proffs när jag kom åkandes nedför backen. Men huvudsaken var att jag kunde åka, att jag fick njuta av farten, snön, glädjen och det faktum att jag vågar!
Jag tänker att det här med prestationskrav är så dumt och att många säkert känner igen sig i det här när det kommer till någon viss träningsform. Många är det som inte vågar gå in på ett gym eftersom de inte vet hur det fungerar där eller som inte vågar anmäla sig till den där dansklassen trots att de egentligen skulle vilja. Det är så synd och så dumt. Träning ska inte handla om prestation alls, i alla fall inte när den ska tillhöra vår vardag och vara vårt intresse. Låt glädjen till att röra på dig styra och strunta i om någon tycker att du inte kan eller ser klumpig ut. För om du inte testar att träna det du är sugen på kanske du går miste om något som skulle kunna ge dig så mycket glädje och energi.
Jag är oerhört tacksam till att jag har hittat tillbaka till skidåkningen. Den ger mig så otroligt mycket, som jag inte vill vara utan. Nu kvarstår bara för mig att ta upp längdskidåkningen igen. När jag höll på med det som mest gav också det mig en sådan glädje.
Dessvärre blir det varken alpin skidåkning eller skidåkning på längden idag. Hos oss har vi sjukstuga och både mannen och jag är febriga och krassliga. Hoppas så att det går över tills imorgon så vi kan få njuta av lite med skidor innan vi åker hem igen.
