Tunnelrun Citybanan – min race rapport

Tidigare i veckan fick jag reda på att en kollega till mig hade några startplatser över till Tunnelrun Citybanan och igår stod jag på startlinjen till att springa i den tunnel där pendeltågen ska börja åka snart. Idag är jag lite mör i benen och samtidigt fylld av härliga minnen från gårdagen. Här kommer min race rapport från Stockholm Tunnelrun genom Citybanan.

06.15: Jag blev väckt av en morgonpigg Smilla. Mannen hade redan åkt till jobbet och jag satte på TV’n i sovrummet för att hon skulle ha lite underhållning medan jag slumrade en stund till.

08:00: Jag och barnen låg och drog oss ganska länge i sängen innan vi gick upp. Jag kände efter i kroppen. Benen var fortfarande lite sega från torsdagens hårda träning för ben och rumpa, men det kändes ändå helt okej.

09:30: Barnen hade redan ätit sin frukost när jag kokade min gröt. Jag är sällan hungrig direkt på morgonen och denna morgon villa jag äta en rejäl frukost som uppladdning för loppet och därför väntade jag med den tills jag var rejält hungrig. Jag knäckte ett ägg i gröten för att göra den mer proteinrik, kryddade rikligt med kanel och serverade den med frukt och jordnötssmör. Så gott och mättande!

11:30: Jag och barnen satte oss i bilen. Vi körde till Wilmers fotboll där min pappa mötte upp för att ta med honom på fotbollsträningen. Efter det skulle Wilmer följa med morfar hem för pannkakslunch och sällskapsspel. Min syster var också där och hon, jag och Smilla åkte vidare med bilen hem till henne. Jag parkerade bilen och släppte av syster och Smilla där. Och så tog jag bussen in till startplatsen vid Karolinska Institutet.

13:30: Min starttid var 14.00 och en halvtimme innan stod jag redo. En kvart innan start blev vi insläppta in i startfållan och där fick vi värma upp med danssteg. Hela 33 159 var anmälda till loppet och vi startade i olika grupper spridda över dagen. Jag gissar på att vi var ca 1000 personer i min startgrupp, men det kändes inte som så många. Allt var så bra ordnat och det var aldrig trångt någonstans.

14:00: Det var en härlig känsla att springa iväg samtidigt som alla andra i gruppen. De första två kilometerna sprang vi utomhus och sedan kom tunneln. Att springa i tunneln var coolt. Det dock upp olika händelser hela tiden längst med vägen. Jag gillade kören, som stod och sjöng i ett hörn, bäst.

Tunnelrun Citybanan var 7,6 kilometer långt. Det sluttade mycket nedför i början av tunneln, men när det var ca 1 kilometer kvar började stigningen uppåt. Jag som tyckte att jag var ganska så fräsch i benen märkte snabbt av att uppförsbackarna sög musten ur mina ben. Jag orkade att spurta i en av dem, men mot slutet fick jag kämpa för att ens orka springa.

14:39: När vi kom ur tunneln var det bara ca 100 meter uppförsbacke kvar och sedan var jag i mål.

Vi gick i mål vid Merborgarplatsen och jag firade min målgång med en selfie. Solen sken, alla runt omkring var glada och det var en härlig stämning. Så kul att få ha sprungit Tunnelrun 2017!

15:00: Jag tog tunnelbanan till syster och möttes av henne och Smilla med öppna armar. De grattade mig med en medalj. Så gulligt! Vi drack kaffe och snackade en stund innan jag tog Smilla med mig för att hämta Wilmer hos min pappa.

17:00: Vi kom hem samtidigt som mannen kom hem från jobbet. Hela familjen var samlad. Jag tog en lång dusch och sedan åt vi en rejäl middag tillsammans. För vid det laget var jag rejält hungrig.