Det är tidig morgon när jag börjar skriva på detta inlägg. Jag sitter i köket med min morgonkaffe. Vår väggklocka tickar och det brusar lite i någon ventil, men i övrigt är det tyst. Jag njuter av denna stund av tystnad och reflektion och när jag tänker på det inser jag hur viktig den här stunden är för mig.
Stunder av tystnad och reflektion
Vardagen snurrar på snabbt och jag är sällan helt ensam. När jag är det lyssnar jag gärna på någon podd eller drar på bra musik. Men det finns vissa stunder i vardagen när jag väljer tystnaden istället. När jag gör det blir det så tydligt för mig hur väl jag behöver den. Tystnaden alltså. Jag behöver dessa stunder av reflektion, att få tänka tankar utan att bli avbruten, att få känna in och bara vara.
Den senaste tiden har jag insett att jag gärna passar på och ger mig själv sådana här stunder så fort tillfälle ges. Stunderna är ofta korta, men jag hinner ändå få ut något av dem. Här är några exempel på tillfällen när jag passar på att ge mig en stund av reflektion:
- När vi är i fjällen och åker skidor och jag hamnar själv i en lift för att barnen är så stora att de kan åka lift själva nu.
- När jag diskar eller viker tvätt ensam i köket.
- Som nu, när jag sitter med mitt morgonkaffe som dagens första moment.
- När jag nattar ett av barnen som håller på att somna efter att vi har läst en bok eller legat och pratat.
Det finns tillfällen att nyttja hela tiden. Det gäller att ta tillvara på dem och, istället för att dra fram en mobil för att scrolla i den eller sätta på en podd i lurarna, bara vara i tystnaden och lugnet. Är säker på att vi alla behöver de här stunderna för att må bra långsiktigt.
Idag är det tjugonde Knut och julen ska dansas ut. Vi dansade ut vår jul för en vecka sedan och har alltså sagt hej då till tomtebarnen och snögubben du ser i bilderna här. Nu njuter vi istället av att ha fina blommor i vårt hus.
