Imorgon har jag varit gravid i exakt 38 veckor och sedan några dagar tillbaka har jag en färdigbakad bebis i min mage.
Det är en hissnande tanke att bebisen är färdigutvecklad och kan komma ut när som helst. Här berättar jag mer om hur jag känner inför det och om mina tankar inför förlossningen.
Färdigbakad bebis
Efter 37 fullgångna veckor är bebisen färdigbakad och redo att möta världen. Är man förstagångsföderska brukar bebisen vilja stanna kvar till minst vecka 40, men för omföderskor är det inte ovanligt att den väljer att komma ut nu. Jag, som har fött två barn tidigare, får vara beredd på att hon kan komma närsomhelst nu. Men eftersom de båda andra barnen föddes tio dagar efter beräknat datum tror jag snarare att hon kommer dröja.
Att gå i väntans tider är mysigt, men jag börjar känna mig ganska klar med den här otympliga kroppen. Tänk vad skönt det ska bli att kunna böja sig ordentligt igen och kunna gå uppför en trappa utan att flåsa!
Just nu kretsar mina tankar mycket kring den stundande förlossningen. Jag har tidigare genomgått en vaginal förlossning med sugklocka och ett urakut kejsarsnitt. Det skulle vara så härligt om jag hade kunnat få ha en vaginal förlossning utan sugklocka denna gång. Jag är helt okej med att den kommer vara smärtsam och tuff då det för mig skulle kännas så värdefullt att få föda naturligt. Men om det inte blir så av någon anledning är det helt okej också. Det viktiga är att förlossningen sker på ett säkert sätt.
Vi har förberett så gott som allt inför bebisens ankomst. Allt är inhandlat, spjälsängen står bäddad, skötbordet är på plats och hennes kläder ligger ihopvikta i byrån. Jag har skrivit en lista med saker att ta med till BB. Det enda som är kvar är att packa BB-väskan.
Tänk vad mysigt det ska bli!❤️
